”Det byggs för billigt och fult”, säger nya oppositionsborgarrådet i Stockholm Tomas Rudin (s) i en intervju i Svenska Dagbladet idag. När han tittar ut från sitt rum i stadshuset mot den anskrämliga kontorsbyggnaden Stockholm Waterfront, tillägger han: ”Jag blir lika arg varje gång jag ser den.”
Jag ber att få instämma. Även om jag inte har rum i stadshuset, kan jag inte undgå att se skrället varje gång jag är i närheten av centralstationen.
Folkpartiet vann röster från moderaterna i kommunalvalet i Stockholm, därför att vi hade tagit tydlig ställning mot fula skyskrapor och alltför hög exploatering i Stockholms centrala delar och för att skydda stadens vackra siluett. Nu har moderaterna bytt stadsbyggnadsborgarråd. Det nya borgarrådet Regina Kevius har sagt en del bra saker om helhetssyn i planeringen, men också gjort en del mer oklara uttalanden.
För egen del har jag lätt att instämma i flera av Tomas Rudins åsiskter. Han tänker starta en diskussion om höjden på Tors torn. Han är kritisk emot planerna på det nya Slussen. Han vill att Stockholm ska moderniseras, fast på historisk grund. Han anser att Stockholms stadskärna från 1600- och 1700-talen fortfarande har ett stort värde för dagens stockholmare.
Det är säkert inte bara jag som instämmer. Alliansen får passa sig, annars kanske Tomas Rudin blir stadsbyggnadsborgarråd nästa valperiod. Dags för blocköverskridande samarbete om Stockholms framtid!
Gabriel
Eller också är det folkpartiet som får passa sig när Liberaldemokraterna är färdiga att kliva in på den politiska arenan. Fp kan säkert locka en del väljare med sin utvecklingsfientliga och dumkonservativa politik. Några liberaler är då sannerligen inte Fp längre och min röst kommer definitivt att gå till Liberaldemokraterna. Vad beträffar socialdemokraterna på riksplan och i Stockholm i synnerhet, så saknar de både självinsikt och sjukdomsinsikt. Må de vila i frid.
Jag har aldrig förstått att det skulle vara liberalt att förfula miljön, eller att det är utvecklingsfientligt att slå vakt om en vacker stads skönhet. Folkpartiet vill att Stockholm utvecklas och att man bygger många bostäder, men att det sker samtidigt som man tar hänsyn till och bevarar den mänskliga skalan i innerstaden. Gabriel
(Jag är en annan Anders än den som skrev ovan)
Ska sanningen fram gick ju även Centerpartiet kraftigt framåt, och de för ju en minst sagt annorlunda politik i de här frågorna. Jag har personligen hört ett tiotal personer som röstade på FP i de andra valen men valde C i kommunvalet enkom på grund av dessa frågor.
Själv är jag livrädd för att slussen ska bli en urvattnad öppen plats utan mening. Slussen behöver hus! Fler hus än idag. Det är hus som gör staden.
Vad gäller Tors torn är hela den diskussionen oerhört tragisk. Varför hänger folk upp sig på hushöjder? Är det inte deras utformning, placering och plats i staden som är viktiga? Tänk om man börjat diskussionen om stadshuset med att den ”inte får vara över 50 meter hög” och sedan fortsatt utifrån det? Hur intressant och meningsfullt blir det överhuvudtaget om man, som folkpartiet, driver att alla hus måste vara låga som sin främsta valfråga inom stadsbyggnad? (Jag har svårt att tolka valaffischerna på annat sätt). Problemet för Norra station är för övrigt norrtullsplatsen. Varför pratar inga politiker om det?
Visst ökade även Centerpartiet i kommunalvalet i Stockholm. De som tycker att skyskrapor i centrum är viktigare än allt annat, röstade troligen på centern. Men Centerpartiet är fortfarande ett litet parti i Stockholm, med tre mandat jämfört med folkpartiets tio.
Jag kan inte hålla med om att Slussen är en ”öppen plats utan mening”. Att mötas av en vacker utsikt över inloppet när man kommer till slutet av Hornsgatan är mycket meningsfullt, något som inte bör förstöras.
Att höjden på Tors torn diskuteras är ju bland annat för att alltför höga hus tar ljus från grannhusen, om man inte låter dem stå väldigt isolerade. Dessutom har ju de torn som har visats hittills givit obehagliga associationer till den bedrövliga sovjetiska ”stalinarkitekturen”. Vill man att Stockholm ska fortsätta att vara en vacker stad, med mänsklig skala, så spelar husens höjd en viktig roll.
Det betyder inte att varken folkpartiet eller jag är motståndare till höga hus överallt. Men de bör byggas där de passar, definitivt inte så att de förstör innerstadens siluett.
Gabriel
Gabriel: Jag noterar bara att centerpartiet gick från ett till tre mandat, medan folkpartiets tio mandat förblev oförändrade från förra valet. Centerpartiet var det enda borgerliga parti som fick fler mandat än i förra valet. Din syn på centerröstare som ”de som tycker skyskrapor i city är viktigare än allt annat” är märklig. Mig veterligen var folkpartiet det enda parti som pratade om skyskrapor i city på sina valsedlar. Så för vem är det egentligen den viktigaste frågan?
”Att mötas av en vacker utsikt över inloppet när man kommer till slutet av Hornsgatan är mycket meningsfullt, något som inte bör förstöras.”
Men det är väl inget som förhindrar det? Man behöver ju inte bygga för hela kajen, lämpligen sparar man lämpliga glimtar ut mot vattnet. Problemet är ju att det finns de som på fullt allvar menar att hela kajen ska lämnas öppen. Och således skapa samma oattraktiva och öppna blåshål som vi har idag. Det är faktiskt husens väggar som gör staden. Det är hus som skapar platser. Att inte bygga något alls på slussen för att tillfredsställa en liten men högljud opinion vore att göra Stockholmarna en stor otjänst. För övrigt blir ju hela utsikten kvar, på andra sidan husen. Precis som det är inne i gamla stan, eller precis som stadshuset blockerar utsikten mot vattnet från vissa platser idag. Är det verkligen så konstigt?
”Att höjden på Tors torn diskuteras är ju bland annat för att alltför höga hus tar ljus från grannhusen, om man inte låter dem stå väldigt isolerade”
Men är det ändå inte upp till de som ska flytta in i Norra Stationsområdet att avgöra det? Tors torn kommer inte att skugga den befintliga bebyggelsen annat än oerhört marginellt. (Något kvarter får några % skugga en kort stund mitt på sommaren, that’s it). Om jag säger till dig: Jag tycker inte att det är ett problem att höghus skuggar gatan, ska du då bestämma att jag inte får tycka så? Faktum är ju att man med smart stadsplanering kan skapa avsevärt mer ljustillgång om man varvar hög och låg bebyggelse, eftersom jorden rör på sig.
Att du kallar Tors Torn för ”stalinarkitektur” blottar tyvärr en okunskap som är oroväckande eftersom folkpartiet har en sådan bestämt ståndpunkt i dessa frågor. Tors Torn är snarare inspirerad av amerikansk arkitektur (Wolodarski har förvisso nämnt kyrktorn, men rent arkitektoniskt är det svårt att inte se likheterna). Arkitektoniskt är Tors Torn genuint ostalinistiska. Så här ser stalinistisk arkitektur ut:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Peking_moscow_chechulin_tower.jpg
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Moskau_Uni.jpg
För att avsluta den tråden så är ju för övrigt slutdesignen ännu inte spikad vilket väl egentligen bara förtydligar det jag redan har nämnt, att det viktigare inte är hur byggnaderna utformas eller hur de interagerar mot staden, utan att de för guds skull inte får synas på lite avstånd.
”Vill man att Stockholm ska fortsätta att vara en vacker stad, med mänsklig skala, så spelar husens höjd en viktig roll.”
Och som logiskt följd av detta ska vi naturligtvis riva kungstornen, stadshuset och alla kyrkorna, eller hur menar du? Själv råkar jag uppskatta dessa byggnader. De är exempel på vacker arkitektur som får synas. Wennergren Center är ett exempel på inte fullt lika vacker arkitektur. Men det är ju arkitekturen, inte höjden, som är ett problem.
”Det betyder inte att varken folkpartiet eller jag är motståndare till höga hus överallt.”
Förrutom på alla ställen i Stockholms kommun där de föreslagits…?
”Men de bör byggas där de passar, definitivt inte så att de förstör innerstadens siluett.”
Vilket ju är ett i allra högsta grad subjektivt argument. Förstör stadshuset och Riddarholmskyrkan stadens siluett?
”Mig veterligen var folkpartiet det enda parti som pratade om skyskrapor i city på sina valaffischer.” ska det stå förstås!
Anders, tack för Din kommentar. Trevligt med dialog. Jag ska försöka kortfattat kommentera Dina olika punkter.
1. Visst gick centern framåt i Stockholm. Jag förmodar att de attraherade väljare som gillar skyskrapor i centrum, eftersom Per Ankersjö (c) var den ivrigaste förespråkaren för sådana. Folkpartiet gick framåt i kommunalvalet, trots att vi gick tillbaka i riksdagsvalet i Stockholm. Det berodde förmodligen på att vår ståndpunkt i frågor om Stockholms skönhet attraherade väljare från andra partier. Det fick vi också många vittnesbörd om under valrörelsen.
2. I det förslag angående Slussen som har presenterats var utsikten från Hornsgatans mynning ut mot inloppet begränsad. Det bör inte ske. Det betyder naturligtvis inte att man inte bör få bygga något alls i slussenområdet.
3. De som beslutar om stadsplaner och bebyggelse bör ta ansvar för att skapa goda miljöer, inte förlita sig på att det är så attraktivt att bo i innerstan att det alltid går att få hyresgäster även till dåliga miljöer, t ex alltför hög exploatering och därmed alltför mörkt i de lägsta våningarna. Bakgrunden till kritiken mot förslaget angående Norra Stations-området och Tors torn är bl a att de tar för mycket ljus från grannskapet. Personligen associerade jag till stalintidens fula mastodonter, och jag var inte ensam.
4. Naturligtvis spelar byggnadernas utseende en stor roll. Om man ska bygga högt ställs särskilt höga krav. Utan att själv vara religiös tycker jag att t ex Riddarholmskyrkan – liksom givetvis Stockholms stadshus – fyller kraven och bidrar positivt till Stockholms siluett. Det sk Stockholm Waterfront däremot fyller mig med ilska och bedrövelse. Det blir lätt så om de kommersiella hänsynen får råda. Då blir det fula kolosser som skämmer miljön. Stockholms innerstad har en mänsklig skala som uppskattas både av de flesta Stockholmare och av dem som kommer hit. Det är en tillgång som vi inte ska förskingra.
5. Folkpartiet har inte alls motsatt sig att det byggs höga hus i Stockholm, det framgår av vårt valprogram. Men de bör placeras där de passar, dvs inte i innerstan. Och kraven på utformningen blir naturligtvis särskilt stora ju mer dominerande byggnaderna är. Hälsningar, Gabriel
Hej igen!
1. Jag tror att centerpartiet attraherade väljare som har en progressiv och liberal syn på stadsbyggnadsfrågor. Folkpartiet attraherade väljare som har en konservativ syn på stadsbyggnadsfrågor. Det handlar inte bara om ”skyskrapor i city”, fp har tyvärr överlag pratat oerhört mycket om vad man inte vill göra, men väldigt lite om vad man vill göra. Jag menar detta i all välmening! Lite mer idéer och framåtblick vore inte av ondo. Och som jag skrev. Den enda som tog upp skyskrapor på sina valaffischer var folkpartiet, varför man med fog kan ställa sig frågan för vilket parti just det var den viktigaste frågan.
2. Bra. Då är vi överens i den övergripande tanken. Jag är dock orolig för att vi kommer att få se en just ödslig och tom plats, eftersom politikerna inte vågar gå emot den lilla minoritetsgrupp som just nu hörs väldigt mycket. Det har som bekant gjorts opinionsundersökning i frågan, som visar ett stort stöd för en ny sluss, och det förslag som det togs ställning till innehöll en hel del bebyggelse. (Förslaget kan och bör dock förbättras, det är för ”klossigt” och klumpigt i det förslag som först lades fram.
3. Vad som är goda boendemiljöer är ju dock en subjektiv åsikt. Det är ganska många som vid det här laget uttryckt att de *inte* tycker att norra station blir för tätt. Täthet är inte ett problem. Däremot är norrtullsplatsen ett problem, och det vore välkommet om denna kunde lyftas upp på politiskt nivå! En mer mänsklig miljö vid norrtullsplatsen lämnar plats för både mer bebyggelse och mer rekreationsytor, och inte minst en bättre ekonomi för projektet och ett ökat underlag för tunnelbana. Ändå är det tors torn och tätheten som diskussionen hela tiden fastnar i! Det är direkt tragiskt. Vad gäller stalintidens mastodonter så såg de som bekant ut som de länkar jag skickade. Gör gärna associationer, men gör det då i den rätt historiska kontexten. Du har dock helt rätt i att du inte var ensam i att ha fel i att referera till fel stil.
4. Här motsäger du dig själv. Först räknar du upp exempel på höga byggnader du gillar, för att sedan ta upp en (avsevärt lägre) byggnad som du ogillar. Sedan avslutar du med att mena att höjden är problemet. Höga byggnader är bevisligen inget hinder för en mänsklig skala. Däremot är avskalad och platt arkitektur det.
5. Problemet är ju förstås att det bara är i innerstan och i dess absoluta närhet som det idag är riktigt god ekonomi i att bygga högt. Vi har fått några halvhöga hus i Kista som dock liger på ”säkert” avstånd från de flesta som har något att säga till om… Vilket jag tycker i sig visar på en intressant syn på stadsbyggnad. ”Hus jag egentligen inte tycker om är okej så länge de inte stör det som redan finns”. Själv tycker jag att vi ska bygga bra överallt. Både i city som i de regionala kärnorna och också på andra platser. Om det sedan kommer ett förslag på en eller flera högre byggnader, låt oss avgöra från fall till fall om det passar eller inte. I tors torn-frågan har ni kovänt i från en tidigare positiv hållning. Jag hoppas att det inte går samma väg i värtan.
Bra inlägg.
Jag har en känsla av att Fp:s samarbete med M i Stockholm kommer nå någon slags vägs ände under mandatperioden, där Fp inte längre tjänar på samarbetet. Då blir M bara en börda för Fp, en vän man inte vill ha i valet 2014. Frågan är vad som då händer, och vilken majoritet som uppstår. Helt klart är att ett mitten-vänstersamarbete (t.ex. S, Mp, Fp) skulle vara mycket mer fruktsamt för att få igenom Fp-politik.
Apropå några inlägg ovan:
Är det liberalt med auktoritär och utestängande arkitektur som Tors Torn representerar? Ja kanske, om man med liberalt menar extrem marknadsliberalism.
Men Fp är inte ett extremt marknadsliberalt parti, utan ett socialliberalt parti som tror på samhälleligt deltagande och ansvar. Därför förespråkar Fp också en slags deltagande stad och en angelägen arkitektur, som människor känner att de kan göra till sin egen. En stad som människor är inbjudna till, och som innevånarna rätt att höra hemma i.
Jag tycker att skillnaden mellan marknadsliberaler och socialliberaler är ungefär lika stor som mellan kommunister och socialdemokrater. Det finns gemensamma rötter, men inget mer. Detta yttrar sig även i synen på staden och dess utseende.
Skyskrapor är en slags projicering av arrogans och självtillräcklighet, maskerat till ”självförtroende”. När man ser skyskrapor är det lätt att drabbas av illusionen att skrapan ”klarar sig själv”, att den inte ”behöver” den omgivande staden. En slags överdriven individualism förklädd till hus. ”Tyvärr” är det ju så att och både hus och människor är helt beroende av sin omgivning för att kunna fungera.
Ett illustrativt exempel är just Waterfront, som helt ”skiter i” den omgivande staden. Bygget utstrålar arrogans, självtillräcklighet och ovillighet till ”samarbete” med den övriga staden, trots att huset dagligen är fullständigt beroende av den omgivande staden, och det omgivande samhället, för att kunna fungera.
På så sätt är Waterfront en fin representant för marknadsliberalernas mindre begåvade tankegångar, och felaktiga slutledningar om hur samhället och människan fungerar.
Exakt samma synsätt manifesterar sig för övrigt i ”Tors Torn”.
Hej Gustav!
Gabriel har inte svarat på min sista kommentar, men nu fortsätter diskussionen genom ditt bidrag. Kul!
Tyvärr gör du i din kommentar precis samma fel som Gabriel gör. Du blandar ihop höjder med arkitektur.
Du skriver att skyskrapor ”är en slags projicering av arrogans och självtillräcklighet, maskerat till “självförtroende”. När man ser skyskrapor är det lätt att drabbas av illusionen att skrapan “klarar sig själv”, att den inte “behöver” den omgivande staden.”.
Problemet är förstås att det där är din subjektiva åsikt. Jag, och många med mig, ser inte alls likadant på frågan. Jag, och många andra, ser det snarare som en fråga om hur byggnaderna är utformade, vad de innehåller och hur de relaterar till staden. Deras höjd är bara en av många parametrar. Jag ställer frågan även till dig: Är kungstornen, kyrkorna och stadshuset ett problem för Stockholm idag? Det är hus som är höga, och som jag tror att du uppskattar. Waterfront är ett relativt lågt hus, som du inte uppskattar. Och på något märkligt sätt så är det höjden som du identifierar som det stora problemet.
Du inser förstås att resonemanget inte håller. Man kan inte tycka att höga hus med en viss arkitektur är trevliga och att låga hus med en annan arkitektur är fula, och sedan göra slutsatsen att de fula husen är för höga…
Om ni på allvar vill diskutera stadsbyggnad, istället för att bara försöka samla missnöjesröster, behöver ni utveckla en politik som pratar mer om staden och hur den ska utformas och fungera, och mindre om att inget får vara högt.
Självklart är det det totala uttrycket som är avgörande. Det totala uttrycket av det sk Stockholms Waterfront är förskräckligt. Det misspryder verkligen sin plats. Detta är en subjektiv åsikt, som förmodligen delas av många. Det är svårt att se hur man ska fatta beslut om vad som får byggas på helt objektiva grunder. Men om man vill bevara stadens skönhet, måste det finnas plats både för subjektiva åsikter, och för vissa riktlinjer. En sådan kan vara, att man ska vara särskilt försiktig innan man bryter den mänskliga skalan som kännetecknar bebyggelsen i Stockholms innerstad.
Om det är sant, som det sägs, att Stockholm Waterfront tilläts bli betydligt högre än vad som ursprungligen var tänkt, därför att den ursprungliga höjden inte blev tillräckligt ”lönsam”, så är det ett ytterligare tecken på att det inte var omsorgen om stadens skönhet som avgjorde utformningen. Föga förvånande då, att bygget väcker så starka negativa känslor.
Gabriel
Hej igen Gabriel! Kul att diskussionen är igång igen
Det är bra att du håller med om att det är det totala uttrycket som är avgörande. Du tycker att Waterfront är förskräckligt, och identifierar det som en subjektiv åsikt. Gott så. För egen del tycker jag inte att Waterfront är förskräckligt, men inte heller speciellt spännande. ”Meh” är mitt ungefärliga intryck av byggnaden. Det som bryter av är kongressdelen som faktiskt har en hel del förtjänster, dock märkligt dold genom sin placering ut mot trafikleder snarare än stadens rum. Den absolut sämsta delen är byggnadens vita hotelldel som närmast är att se som en dålig, lägre, kopia av hötorgshusen. Byggnaden är dock oerhört mycket bättre än den postsorteringsterminal som stod där tidigare, men hade kunnat vara mycket mer.
Varför blev den då inte mer? Jag vågar mig på ett svar: Akrofobi. Eller som vi säger i allmänt tal, höjdskräck.
Vilket förstås är djupt ironiskt med tanke på hur diskussionen i Stockholm går, liksom hur folkpartiets och ditt egen resonemang i frågan ser ut. Låt mig utveckla:
I diskussionen om Stockholm Waterfront dominerade en enda fråga: Höjd. Inte många politiker, debattörer eller tyckare hade så mycket annat att säga, antingen tyckte man den inte skulle vara hög eller så tyckte man att inget skulle göras alls. Hela diskussionen utgick från den grundläggande tanken om hur byggnaden på bästa sätt skulle döljas. Den extrema fastlåsningen kring höjd gjorde, precis som vi sett i diskussionen om Västra City och Norra Station/Hagastaden att precis varenda annan fråga glömdes bort. Ingen pratade arkitektur, stadsmässighet, funktioner eller byggnadens relation till stadsrummet. Alla pratade höjd med mer eller mindre (mest mindre) dåliga argument. En oerhört grund och skadlig utgångspunkt i en så viktig fråga som den om stadsbyggnad. Folkpartiet fortsätter starkt på denna tradition, samtidigt som flera andra partier – glädjande – så smått börjat att identifiera att stadsbyggnadsdiskussionen är aningen mer komplex än så.
Jag vill slå fast en sak. Waterfront är inte en speciellt hög byggnad. Vi har en massa högre byggnader i Stockholm. Att det finns en låsning kring Waterfront beror på att den är ny.
Du skriver: ”Men om man vill bevara stadens skönhet, måste det finnas plats både för subjektiva åsikter, och för vissa riktlinjer. En sådan kan vara, att man ska vara särskilt försiktig innan man bryter den mänskliga skalan som kännetecknar bebyggelsen i Stockholms innerstad.”
Jag har än så länge i Stockholmsdebatten inte stött på en enda person som med objektiv fakta kan argumentera för att det är höjd som är problemet. Att hylla kyrkorna och stadshuset, för att sedan kritisera Waterfront – och utmynna i att det är höjd som är problemet – är helt enkelt inte ett resonemang som håller. Bevisligen finns det höga byggnader som inte bryter den omhuldade mänskliga skalan, samtidigt som det finns relativt låga byggnader som gör just det. Mänsklig skala har nämligen aldrig handlat om höjd. Mänsklig skala handlar om arkitektur. Arkitektur som gör byggnader till en del av staden, istället för att distansera dem från den. Rent krasst kan man säga att mänsklig skala handlar om arkitektur som har *detaljer* som vi upplever som lika stora eller mindre än en människa. Hur stor byggnaden i sig är har mycket lite med frågan att göra. Det går att bygga skyskrapor i mänsklig skala och femvåningshus som har en omänsklig skala.
”Alla pratade höjd med mer eller mindre (mest mindre) bra argument.” skulle det förstås stå.
När vi säger nej till skyskrapor i innerstaden, så är det naturligtvis framför allt ett nej till mycket höga hus som är både höga och breda. Tunga klumpar, vilket Waterfront är ett typexempel på. Den tar loven av vårt vackra stadshus. (Till detta kommer det konstiga ”plockepinn-arrangemanget” på södra sidan, som enligt min mening ser enbart larvigt ut.)
Naturligtvis menar vi inte att stadshustornet eller kyrktornen i innerstan ska rivas. Att de föreslagna mycket höga husen dessutom är fula och blir massiva av ekonomiska skäl hör ju också till bilden.
Ytterligare en aspekt är att de höga husen ofta motiveras med det absurda argumentet att man vill ”sätta Stockholm på kartan”, dvsd skapa något slags attraktion, monument eller vad man nu ska kalla det. I själva verket är Stockholm på kartan som en ovanligt vacker stad, bland annat därför att skalan hålls mänsklig (t ex hushöjderna). Men höga klumpiga hus är inte det enda hotet mot Stockhoms skönhet. Det famösa badhuset på Riddarfjärden var ett annat hot. Fler kommer säkert.
@Gabriel:
”Naturligtvis menar vi inte att stadshustornet eller kyrktornen i innerstan ska rivas. Att de föreslagna mycket höga husen dessutom är fula och blir massiva av ekonomiska skäl hör ju också till bilden.”
Med andra ord så menar du alltså att jag har rätt? Jag kan inte tolka det på annat sätt. Du gillar höga hus med en viss typ av arkitektur, och ogillar avsevärt lägre hus med en annan typ av arkitektur. Din senaste kommentar verifierar ju bara detta. Det är inte höjden som är problemet, utan arkitekturen. Kan du hålla med mig om att det finns ett problem i att politiskt motsätta sig höga hus, när det är just arkitektur som det egentligen handlar om? Och varför ska vi acceptera ”fula” hus, så länge som de är låga? Jag tycker att vi ska kräva god arkitektur – oavsett husens höjd.
Du skriver:
”När vi säger nej till skyskrapor i innerstaden, så är det naturligtvis framför allt ett nej till mycket höga hus som är både höga och breda. Tunga klumpar, vilket Waterfront är ett typexempel på.”
Ska jag tolka den som att du tycker att Waterfront är ett mycket högt hus – en skyskrapa? Det är förstås oerhört långt från sanningen. Waterfront är inte ens ett höghus. Däremot är det en byggnad som ger ett för klossigt och horisontellt visuellt uttryck.
”Ytterligare en aspekt är att de höga husen ofta motiveras med det absurda argumentet att man vill ”sätta Stockholm på kartan”, dvsd skapa något slags attraktion, monument eller vad man nu ska kalla det.”
Jag håller med om att det inte är ett helt lyckat argument. Men det blir lite av en halmgubbe i den diskussion som vi för. Jag har aldrig argumenterat på det sättet. Min argumentation går ut på att det är ett problem att diskussionen låser fast sig vid en diskussion om att inget får vara högt – och fastnar där. Waterfront är ett utmärkt exempel på just det problemet.
” I själva verket är Stockholm på kartan som en ovanligt vacker stad, bland annat därför att skalan hålls mänsklig (t ex hushöjderna). ”
Vilket ju då alltså inte stämmer. Dels är det lite av en myt att Stockholm skulle vara internationellt känd som ”unikt” vacker. Stockholm är en på många ställen mycket vacker stad, men det finns också många andra vackra städer. Men framförallt eftersom, som jag redan påtalat, argumentet kring höjd inte håller. Återigen. Kungstornen, stadshuset, kyrktornen.
Som sagt. Arkitektur.
”Men höga klumpiga hus är inte det enda hotet mot Stockhoms skönhet. Det famösa badhuset på Riddarfjärden var ett annat hot. Fler kommer säkert.”
Du menar samma badhus som presenterades med fullständigt bisarrt orealistiska bilder i de media som drev aktiv kampanj mot projektet? Badhuset är bara ett av många exempel på att Stockholm är en stad där diskussionen om stadsbyggnad har havererat. Inte med det sagt att man inte ska diskutera, tvärtom, det ska man! Men man bör inte göra det med överdrifter och direkt falska påståenden, vilket förekom mycket i badhusdiskussionen.
Jag vill poängtera att jag på intet sätt tycker att vi ska riva Stockholms innerstad och fylla den med skyskrapor om nu någon trodde det. Jag vill bara försöka få dig och Folkpartiet att lyfta blicken lite i diskussionen om stadsbyggnad och inte låsa fast er så mycket i just höjdfrågan. För den är nämligen sekundär.
Debatt vinner alltid på om deltagarna anstränger sig att förstå vad andra menar, inte märker ord eller anstränger sig för att missförstå. Lite tröttsamt är det att man ska behöva förklara att man inte menar kyrktorn eller stadshusest, när man säger nej till skyskrapor i innerstan. De flesta förstår nog vad vi i folkpartiet menar. Självklart finns många andra aspekter än bara husens höjd. Det torde också framgå, t ex av folkpartiets program inför valet i Stockholm att vi anser det, även om man inte kan ta upp alla aspekter i varje inlägg.
Gabriel
Gabriel:
Jag anstränger mig för att förstå vad du menar. På din senaste kommentar får jag intrycket av att du är irriterad på mina kommentarer. Det är uppriktigt inte min mening! Men tyvärr upplever jag samtidigt att jag inte når fram med det jag skriver.
Eftersom du inte vill svara på mina frågor, utan istället menar att jag väljer att missförstå dig med vilja (det gör jag verkligen inte) så har jag svårt att se hur den här diskussionen ska kunna komma vidare. Det är tråkigt.